…"Och jag såg ett vilddjur stiga upp ur havet", berättar han, och fortsätter beskrivningen: "Det hade tio horn och sju huvuden och på sina horn tio kronor och på sina huvuden hädiska namn. Vilddjuret som jag såg liknade en leopard, och det hade fötter som en björn och ett gap som ett lejon. Och draken gav det sin makt och sin tron och stor myndighet." 1
Ett märkligt vidunder! Inte konstigt att många har undrat över vad detta skall betyda. Det är helt uteslutet att det bara är tal om att Gud visade ett sådant monstrum för Johannes, utan att det skulle betyda något. Från första stund berättar Johannes för oss i boken han har skrivit - Johannes' Uppenbarelse - att han erhöll dessa uppenbarelser (syner) från Gud, eftersom Gud ville "visa sina tjänare vad som snart måste ske." 2 Vi får veta att den är en profetisk bok - det vill säga att den uppenbarar (visar) saker och ting som kommer att inträffa i framtiden.
Kodlösning
Men boken är skriven i koder och symboler, och för att finna svaret, måste vi bli bekanta med Bibelns tillvägagångssätt för att knäcka koderna. Många har förgäves försökt att tränga in i symbolerna och gissat sig fram på egen hand, men då kan det uppstå många märkliga teorier, som faller på sin egen orimlighet. Facit säger att man går till Bibeln själv, för om man letar och gräver i den, kommer man att upptäcka att den utreder och förklarar sina egna gåtor. Men det kan vara nödvändigt att tränga ganska djupt under ytan, ty förklaringen till koden står kanske på ett helt annat ställe. Därför måste man försöka att få klart för sig hela sammanhanget, och jämföra ett Skriftställe med ett annat.
Skall vi försöka oss på den metoden?
"Och jag såg ett vilddjur…
Den första koden vi måste lösa, är vad "ett vilddjur" egentligen betyder i Bibelns symbolspråk. Det förklaras nämligen inte i kapitel 13, där Johannes skriver om vilddjuret. Kan vi finna kodens lösning någon annanstans? Vi bläddrar ganska långt bakåt i Bibeln, och - så spännande! - där i den profetiska parallellboken som Daniel skrev i Gamla Testamentet står ju förklaringen: "djuret betyder att ett fjärde rike skall uppstå på jorden". 3 Ett vilddjur i Bibelns symbolspråk betyder alltså ett rike, en nation, en maktfaktor!
… stiga upp ur havet"
Nu har vi kommit duktigt igång, och fortsätter letandet efter koder. Vi behöver veta vad som menas med att vilddjuret stiger upp ur havet. Det kan krävas för att lokalisera denna maktfaktor. Ängeln ger faktiskt Johannes en väldigt klar definition (avgränsning) på detta: "'Vattnen som du såg…är folk och människomassor och folkslag och språk." 4 Den maktfaktor vi letar efter, måste alltså ha uppstått bland mycket folk _ i ett folkrikt område.
"Vilddjuret som jag såg liknade en leopard, och det hade fötter som en björn och ett gap som ett lejon…"
Vi får vidare veta att vilddjuret har gemensamma kännetecken med djur som vi känner till: Lejon, björn och leopard. Har Bibeln något att säga oss i det sammanhanget? Om vi går tillbaka till Daniels bok, parallellboken till Johannes', upptäcker vi något högst intressant. I kapitel 7 beskriver han fyra olika djur som han såg komma upp ur havet. Det första var som ett lejon, nästa liknade en björn, så var det ett som såg ut som en leopard, och till slut kom det fram ett djur som var så förfärligt att det var svårt att beskriva det _ men man kan väl säga att det liknade en drake. Nu är det inte Daniels syn vi studerar, och därför skall jag ej gå in så djupt på den här. Likväl finns det tydliga paralleller som kan vara intressanta att ta med. Om man studerar Daniels syner, står det klart att det är uppenbarelser om vilka riken som skulle uppstå från och med hans egen tid och framåt mot vår tid. De börjar med att skildra riket som regerade på hans tid - Babylon - det rika, mäktiga "lejonriket", som också framställs genom ett huvud av guld i kapitel 2. Därefter skulle "björnriket" Medien-Persien uppstå, därpå "leopardriket" Grekland med sina raska erövringar, och slutligen ett fruktansvärt, söndermosande "drakrike" - Rom. I fall vi tittar på historien, gick alla dessa förutsägelser från Daniel exakt i uppfyllelse. För att bara skjuta in det med detsamma: Det är väldigt fängslande, för det styrker Bibelns trovärdighet! Det skänker mig tillit till att det som Bibeln berättar om framtiden också kommer att ske, när allt som gäller forntiden redan har uppfyllts.
Men åter till utgångspunkten: Vilddjuret hade karaktärsegenskaper från forntidsrikena Babylon, Medien-Persien och Grekland. Vad utmärkte dessa riken?
Lejonriket Babylon
Daniel berättar en hel del om Babylon, eftersom han levde under det rikets styre. Vi får intryck av att Babylon var ett rikt och mäktigt land - ja, så rikt och mäktigt att det steg landets kung till huvudet. I stället för att ära den ende sanne Guden, som egentligen har allt i Sin hand, upphöjde han sig själv. Han lät tillverka en jättelik guldstaty, som skulle symbolisera hans rike, och befallning utgick om att alla skulle tillbedja bilden (guldstatyn). Vägrade man att lyda befallningen, väntade dödsstraff. 5
Björnriket Medien-Persien
Under Daniels livstid erövrade Medien-Persien det en gång så stolta Babylon. Daniel fick därför också uppleva Medien-Persiens styressätt, och vi kan således inhämta vissa upplysningar från honom även om detta rike.
Daniel hade tilldelats den högsta befattningen inom Medien-Persiens administration. Detta väckte andra ämbetsmäns avundsjuka, och de sammansvor sig mot Daniel genom att skriva en lag, som kungen gick i god för genom att försegla den med sin signetring. Daniel hade för vana att alltid visa sin tro genom att tre gånger om dagen öppna fönstret mot sin födelsestad Jerusalem och be till himmelens Gud. Utstuderat nog hade ämbetsmännen resonerat sig fram till att i fall kungen undertecknade en lag om att alla som inte ville sona med livet endast skulle tillbe kungen i 30 dagar, skulle Daniels öde vara beseglat. Deras onda planer tycktes bli krönta med framgång, ty kungen uppdagade för sent att han skrivit på Daniels dödsdom. Ja, han upptäckte det verkligen för sent, för här kommer poängen med de sluga ämbetsmännens egna ord: "'Vet, o konung, att det är Mediens och Persiens lag att inget påbud och ingen förordning som konungen utfärdar kan återkallas.'" 6 Ett säreget drag för medo-persiskt styre var alltså deras oföränderliga lagar. Dödsdom var dödsdom - den kunde inte tas tillbaka.
Leopardriket Grekland
Daniel levde inte under Greklands styre, och han berättar därför inte så mycket om det utmärkande hos det riket. Ändå märker vi minst ett uttalat kännemärke både från Daniels syner och historien: Greklands raska och ihärdiga erövringar samt tillskansande av makt.
Drakriket Rom
Grekland följdes av "drakriket" Rom. Vi får veta att vilddjuret vi försöker att identifiera, skulle överta tronen från Rom, och att det skulle få kraft och stor makt.1 Bara detta skulle ge oss starka indikationer på vilken maktfaktor det rör sig om. Det är en och endast en maktfaktor som övertog makten efter Rom: Påvedömet. Under en målning i Vatikanen, som visar påvemaktens framträdande efter det kejserliga Rom, står det: "Konstantin överräcker Rom som gåva till påven."
Luther: Påven bär Anti-Krists kännetecken
Reformatorerna, som hade studerat profetiorna ingående och grundligt, var inte rädda för att ge klart uttryck för sin överbevisning. Även om han visste att det kunde kosta honom livet, uttalade sig Luther modigt då han verkligen var på det klara med påvemaktens sanna väsen: "Jag känner mig redan friare, ty nu har jag äntligen kommit underfund om att påven är Anti-Krist, och att hans tron är själve Satans tron." 7 Starka ord, men det skulle visa sig att de inte var långt ifrån verkligheten. Han hade studerat Skriften och upptäckt att "De kännetecken som enligt Skriften utmärker Anti-Krist, passar helt in på påvedömet och dess anhängare." 8
Men låt oss inte bara godta hans utsaga. Låt oss själva studera kännetecknen, och se om det stämmer!
Nu vill jag gärna att Du slår upp i Din egen Bibel, och så tar vi oss an Johannes' Uppenbarelse, kapitel 13, vers för vers. För att erhålla en god översikt, sätter vi upp kännetecknen vi finner i punkter:
|
1. Det skulle få ett dödligt sår (v. 3). 2. Dödssåret skulle läkas (v. 3). 3. Hela världen skulle förundra sig, följa efter och upphöja vilddjuret (vers. 3-4). 4. Vilddjuret skulle tala stora ord och häda. Det skulle häda Gud, Hans namn, Hans boning och dem som bor i himmelen (vers. 1, 5, 6). 5. Vilddjuret skulle ha en maktperiod på 42 månader (v. 5). 6. Vilddjuret skulle föra krig mot de heliga och övervinna dem (v. 7). 7. Vilddjuret skulle få universell makt. Alla kommer att tillbe det, utom dem som står på Guds sida (vers. 7-8). 8. Vilddjuret har en avbild. Alla som inte tänker tillbe den, kommer att hotas med dödsstraff (vers. 14-15). 9. Vilddjuret har ett märke. Alla som vägrar att ta emot märket i sin högra hand eller i pannan, kommer att förvägras att köpa eller sälja (vers. 16-17). 10. Vilddjuret har ett tal: 666. Det är en människas tal (v. 18). |
Innan vi kan säga att "här har vi vilddjuret", måste alla kännetecken passa in. Kan vi få ett klart ja på att alla dessa kännemärken passar in på påvemakten? Det skall vi försöka att ta reda på nu!
- Har påvemakten fått ett dödligt sår?
På slutet av 1700-talet, under Napoleons storhetstid, sände han en av sina generaler, Berthier, till Rom, och lät tillfångata den dåvarande påven, Pius. Påven fick vackert finna sig i att bli bortförd från sitt residens, till Frankrike, där han dog i exil några år senare. Efter århundraden med väldig makt och framgång, var det tydligt att man inte längre ägde herraväldet. Påvens avgång verkade som en häftig dödsstöt mot påvedömet.
- Har det dödliga såret läkts?
Redan två år efter det att påven fråntagits sin ställning, bestämde Napoleon sig för att insätta en ny påve. Ändå hade påvedömet mist mycket av den makt det ägde under Medeltiden, och det skulle ta lång tid innan det åter skulle komma att nå sådana svindlande höjder. Men nu börjar vi att skönja att dess mål håller på att uppnås. År 1929 inrättades Vatikanstaten, och därefter har dess makt stadigt ökat. Inga tidigare påvar har rest så mycket och upprättat lika många ekumeniska förbindelser som den nuvarande påven. Han hälsas välkommen både fjärran och nära _ även i länder som räknas som klart protestantiska. Finns det inte längre någon som, i likhet med norske kung Sverre, säger Rom sanningen?
- Följer världen förundrad i påvemaktens spår och upphöjer den påvedömet?
Ja, jag upprepar frågan: Vad har hänt med de varnande rösterna? Finns det inga protestanter längre? Det verkar som om kristenheten helt naivt och stilla seglar in i Roms armar igen. Man önskar återförening. Man vill bygga broar. Vet de icke att Rom stoltserar över att det inte förändrar sig? Inser de ej att de är med om att uppfylla önskemålet om att alla skall samlas under "Moderkyrkans" vingar? Är de på det klara med att det är en medveten, katolsk plan att använda sig av den tillsynes tillförlitliga metoden "dialog", för att famna de andra religionernas anhängare? 9 Världen följer förvisso förundrad i påvemaktens spår.
- Har påvemakten talat stora ord och hädat Gud, Hans namn, Hans boning och dem, som bor i himmelen?
Du kan själv få svara efter att Du läst följande uttalanden från romarkyrkans propagandaavdelning: "Påven är av så stor värdighet och så upphöjd att han inte bara är en människa, utan är som Gud och Guds ställföreträdare." "Påven allena har rätt att kallas för den Allra Heligaste eftersom han är Kristi vikarie." "Den romerske påvens överhöghet och makt sträcker sig också till änglarna, för han är större än de." 10
- Har påvemakten haft en maktperiod på 42 månader?
Det är en erkänd grundregel när man sysslar med tidsprofetior i Bibeln, att en dag i profetian motsvarar ett år i verkligheten. Kodens lösning för detta kan Du, t. ex., finna i profeten Hesekiels bok, kapitel 4, vers 6. En modern jämförelse är måhända skalan som man ofta hittar på kartor. En millimeter på kartan motsvarar si och så mycket i verkligheten. Vi vill lära oss om verkligheten, och behöver därför räkna om de 42 månaderna till år. Låt oss först räkna ut hur många dagar 42 månader är. Då måste vi gånga 42 med 30, eftersom man räknar 30 dagar i en profetisk månad. /LS: Ange Skriftställe, som visar att en profetisk månad är lika med 30 dagar!/ Vi kommer då fram till talet 1 260. Har påvedömet verkligen haft makten i 1 260 år? Det är ganska otroligt, men så är fallet! År 538 e.Kr. räknas som startpunkten för påvedömets maktperiod. Efter att ha nedkämpat tre arianska stammar som stod i vägen för påvedömets maktutövning, utropades påven till "alla kyrkors överhuvud" och "alla kättares lämplige domare". 11 Om vi lägger 1 260 år till det årtalet, kommer vi fram till 1798. Det var just det året som Napoleons general kom och tillfångatog påven.
- Har påvemakten fört krig mot de heliga och övervunnit dem?
Om vi känner till historien, vet vi att påvemaktens förföljelser under Medeltiden inte var av ringa mått. De,
som vägrade att böja sig för påvedömets överhöghet, fick veta vad förföljelse och tortyr innebär. Milliontals
personer dödades i samband med de stora förföljelserna. Så kanske någon invänder att påvemakten har ändrat sig, men
då skall vi minnas dess egna ord om att den är oföränderlig. När man dessutom läser i den ed
som Jesuiterna, påvekyrkans frontkämpar, måste avlägga innan de börjar i sitt ämbete, är det som att känna en kall
vindil från svunna tider: "… Jag lovar och uppger likaså att jag skall, när tillfälle yppas, inleda och föra
obarmhärtigt krig, hemligt eller öppet, mot alla kättare, protestanter eller liberaler, som jag anvisas att göra, för att utrota
och utplåna dem från jordens yta, och jag skall skona varken kön, ålder 
eller
tillstånd." 12
- Har påvedömet universell makt? Kommer alla att tillbe det, utom de som står på Guds sida?
Vi kommer in mer på det litet senare. Detta kännetecken hör delvis till framtiden, men vi ser redan upptakten i dag, vilket vi berört.
Vad är vilddjurets bild, märke och tal?
- Vilddjurets tal
Låt oss ta talet först. Mycken mystik är knuten till 666, och man har spekulerat flitigt kring betydelsen. Vissa tror att det handlar om sifferkodsystemet och det penninglösa samhället. Andra finner diverse namn som de får att passa in. Ändå bör man observera en sak: För det första får vi veta att det är en människas tal. För det andra är detta blott ett av kännetecknen, och vi kan inte riva loss det från de andra. Alla påvar har ett gemensamt namn, eller titel, om Du vill: VICARIUS FILII DEI. 13 I översättning betyder detta Guds Sons ställföreträdare - ett hädiskt uttryck i sig självt, när vi vet att den ende ställföreträdare som Jesus har gett är den Helige Ande. 14 Men låt oss se om vi kommer fram till talet 666 genom att addera de latinska talvärdena.
- Vilddjurets avbild
En bild är en alldeles exakt kopia av ett original. För att ta reda på vad avbilden är, måste vi först veta vad som särskilt kännetecknar originalet. Det som särskilt kännetecknar påvemakten, är att den brukar statsmakten för att genomdriva sina religiösa lagar. Detta märktes i synnerhet på Medeltiden, då hundratusentals dödades för att de inte ville underordna sig Roms herravälde.
- Vilddjurets märke
Det främsta kännetecknet på vilddjuret - och dess avbild - är att man fräckt överträder Guds bud. Daniel skriver rörande samma maktfaktor, att den "skall sätta sig i sinnet att förändra heliga tider och lagar". 15 Visste Du att det är precis vad påvemakten har gjort? Kanske Du inte tidigare varit medveten om detta, ty det har varit skrämmande tyst om just detta faktum. Men om Du tar Dig tid till att jämföra katekesbuden med Tio Guds Bud, som är nedtecknade i 2 Moseboken, kapitel 20, kommer Du att upptäcka att det andra budet (i Katekesen) är borttaget. Det budet förbjuder tillbedjan av bildstoder och skulpturer. Naturligtvis är det lätt att inse att det budet rimmade illa med bruket av mängder av helgonbilder, krucifix och jungfru Maria-statyer vid tillbedjan inom Katolska Kyrkan. Men av den orsaken går det inte att dra slutsatsen att Gud skulle anpassa Sina bud efter deras tillbedjansform. Skall vi vara kristna, är det vi som skall anpassa oss efter Gud. Vi skall hålla oss inom den ram Han har gjort för våra liv, eftersom Han som Skapare har sett att det är för vårt eget bästa.
Men det är inte bara det andra budet som avlägsnats. Något som kanske är ändå värre, är att Katolska Kyrkan har tagit bort Guds sigill ur Hans lag! I svunna tider användes sigill för att visa att en handling eller lag godkänts av regenten. Väl sigillet anbringats, var det bara lagstiftaren själv som hade lov att förändra lagen. Så länge Guds sigill återfanns i Hans lag, skulle ingen förändring i princip ha varit möjlig.
Ett sigill består av lagstiftarens namn, titel (yrke) och härskarområde. Mitt i lagen - i det fjärde budet - finner vi just dessa upplysningar. Du kan själv kontrollera i verserna 8-11. Men alla de här verserna är avlägsnade från katekesbudversionen. Lade Du märke att just dessa verser också innehöll påbud om "helig tid" - precis det som Daniel sade att påvemakten skulle "sätta sig i sinnet att förändra"! 15 Det stod att vi skulle ha den sjunde dagen som vilodag. På ett annat ställe säger Gud att just den dagen - som Bibeln kallar för sabbaten - skulle vara ett tecken (märke) mellan Gud och Hans folk. 16 Men det märket har påvemakten tagit bort, och i stället har man satt in sin egen vilodag - söndagen. Vet Du vad man själv säger om det? "Naturligtvis hävdar Katolska Kyrkan att förändringen var hennes gärning. …Och denna gärning är ett märke på hennes kyrkliga auktoritet i religiösa frågor." 17
I pannan eller på handen…
Nå, vad betyder det att man tar emot märket i pannan eller på handen? Bibeln använder fortfarande ett kodspråk, men om Du slår upp 5 Mosebok, kapitel 6, verserna 5-8, får Du begrepp om Bibelns definition. Pannan är en bild på det som försiggår i sinnet - samvete, beslut, osv. Handen är en bild på det vi utför praktiskt. Tydligen kommer vissa att förståndsmässigt godta och gå in för påvemaktens förordningar, medan andra - mer eller mindre ovilligt - handlingsmässigt kommer att underkasta sig för att slippa straff.
Ett starkt budskap
Jag vet att de här upplysningar kan vara svåra att svälja. Vill jag ha sagt att söndagen är påvemaktens märke - "vilddjurets märke"? Påstår jag att det skall komma en tid när människor tvingas att hålla söndagen, under hot om ekonomisk bojkott?
Det är i grund och botten inte så väsentligt vad jag tycker, utan låt oss forska mera i Bibeln om detta. Det är dess budskap jag vill förmedla.
Ett nytt djur
I andra delen av 13. kapitlet i Johannes' Uppenbarelse märker vi plötsligt ett nytt djur som träder in på arenan. Vi får veta att det är detta djur som kommer att agitera för påvemakten, så att den kan förverkliga sina lärosatser och hot. Till att börja med verkar det nog så beskedligt - det har två horn som ett lamm. Ungt, rart och oskyldigt. Jesus framställs ju genom ett lamm! 18 Denna makt/nation måste först ha kristna och sunda principer. Den framträder också på ett sätt som skiljer sig helt från alla de andra djuren (rikena/makterna/nationerna) som vi får beskrivna i Bibeln. Vanligen kommer djuren upp ur ett oroligt hav - typ djuret vi har identifierat som påvemakten. I motsats härtill stiger det här djuret upp ur jorden. Vi vet att hav betydde folk eller människoskaror, och det motsatta måste då vara ett folktomt område. Ordet som används för att djuret "steg upp" ur jorden, betyder ordagrant att spira eller växa upp som en planta. Så denna maktfaktor/nation verkar framträda tämligen fredligt i ett glesbefolkat område. Det kan inte vara en nation i den "Gamla Världen" (Europa, osv.). Länderna här uppstod genom tillvinnande av makt och genom krig. Vilken nation steg fredligt upp omkring 1798 (då påven fick sitt dödssår), som är tidsperioden för Daniels syn? Det är ingen annan nation än USA som kan stämma in på den beskrivningen!
"Det hade två horn som ett lamm…
Vad betyder de två hornen? Vi vet att Amerika vilar på två goda grundregler: Republikanism och protestantism. Man vinnlade sig också om att stifta en grundlag baserad på medborgerlig och religiös frihet - och en viktig grundbult i det sammanhanget var särskillnaden mellan stat och kyrka. Staten skulle inte blanda sig i saker som hade med religion att göra.
… men talade som en drake"
Men trots dess fina start, får vi till vår stora förvåning veta att lammvilddjuret kommer att tala likt en drake. Det var då en slående kontrast! Hur "talar" ett land? Genom sin lagstiftning. Det tycks därför som om nationen Amerika i framtiden kommer att uppvisa Satans karaktär i sin lagstiftning _ som är motsatsen till religions- och samvetsfrihet. Det står dessutom att det kommer att utöva hela det första vilddjurets makt, så att det får hela världen att tillbe det första vilddjuret. Amerika kommer alltså att samarbeta med påvemakten för att förmå folk att böja sig för påvemaktens krav _ det kommer att bidra till att samla alla riken under påvemaktens paraply. Och inte nog med det. Det står att lammvilddjuret kommer att göra stora tecken och under för att förleda människorna till att tillbe det första vilddjuret. Det kommer till och med att göra en avbild åt vilddjuret, och se till att de som inte tillber vilddjurets avbild dödas. Det kommer vidare att vara med om att införa "vilddjurets märke", och se till att de som vägrar att ta emot märket inte kan få köpa och sälja.
Vad betyder då allt detta i praktiken? Vilken roll kommer USA att spela i framtiden?
Ett helhetsperspektiv
På basis av det vi redan forskat fram om vilddjuret, avbilden och märket, kan vi skissera följande helhetsperspektiv:
Amerika kommer att ändra karaktär, och bli en av Roms stöttepelare. Med lagen i högsta hugg kommer landet som en gång betecknades som trosfrihetens land att delta i samvetets undertryckande.
Med hjälp av staten kommer det att införa lagar som påbjuder att alla personer skall hålla den vilodag påvemakten har inrättat; söndagen. De som vägrar att lyda, kommer ej att få köpa och sälja, och det kommer till och med att utgå befallning om att dessa skall dödas.
Det kommer att bli en väldigt hård andlig strid, och nästan hela mänskligheten kommer att böja sig för påvemaktens påbud. Dock kommer en liten grupp människor att inte göra det. I Johannes' Uppenbarelse, kapitel 15, vers 2, får vi veta att de som har segrat och står på glashavet hos Gud i himmelen, har segrat över vilddjuret, över avbilden och över dess märke och över dess namns tal.
Kontraster
Det är klart att vi vill vara i den gruppen! Slutet för den andra gruppen står i bjärt kontrast. Det är rätt och slätt förfärligt. I stället för att komma till "glashavet", berättar Bibeln att de kommer att hamna i ett annat hav - eldsjön - där de slutligen utplånas. 19
Bevekelsegrund
Men hur kan vi få den rätta motivationen, så att vi mäktar fatta de svåra beslut och gå igenom de strider
och prövningar som helt klart kommer att möta oss? Då hjälper det inte att bara förstå det logiska häri, frukta straffet
eller inse fördelarna med att ställa sig på Guds sida. Något i vårt inre, något personligt, måste driva oss. Vi måste
förstå den andliga kampen, och vilken bricka vi är i spelet. En värld utanför den vi är vana vid, måste öppnas för oss.
Vi måste se Jesus, som var villig att stiga ned från Sin upphöjda ställning som hela universums kung och bli ett
litet foster i en fattig kvinnas livmoder. Se Honom när Han tålmodigt bär alla de förolämpningar som slungas mot
Honom - den otroliga otacksamheten från dem Han älskar så djupt och kommit för att rädda. Se Honom där Han
intensivt kämpar Sin sista strid mot Djävulens mörka härskaror. Det är så tungt och mörkt att Han undrar om Han kommer
att förlora slaget, att allt är förgäves, att Han för evigt kommer att bli skild från Gud och att människorna aldrig
kan återförenas med resten av det lyckliga universum. Men Han segrar. Han segrar som en förbrytare fastspikad på
ett kors - lemlästad… av dem Han älskat och kommit för att rädda. 
Så ser vi Djävulen. En gång var han en upphöjd ängel hos Gud. Men han är icke nöjd med sin ställning - han vill bli lik Gud. Vara Gud själv. Självsäkert påstår han att han har ett mycket bättre styressätt än Gud. Redan riktas anklagelser mot Hans lag - den är orättfärdig och kan inte hållas, hävdas det. Det sker så listigt att han lyckas övertyga många av änglarna. Till slut, säger Bibeln, uppstod det krig i himmelen! Satan måste kastas ut, men i Sin stora kärlek utplånar inte Gud honom. Han måste få ett tillfälle att visa vad hans styressätt går ut på. I glödande hat mot Gud fortsätter han inbitet sitt inledda verk. … Och tråkigt nog förmår han att vinna inflytande på jorden _ vårt rymdklot. 20 Genom att vara olydiga mot Gud, har människorna i princip valt Djävulen som sin ledare. Följden av detta val har entydigt framhållits: Döden. Vi är dömda till undergång! 21
Men nu ser vi Jesus igen. Ser Honom där Han hänger på korset och samlar Sina sista krafter till ett rungande rop: Det är fullbordat! Han har tagit straffet på Sig - döden. På nytt är en väg öppen till himmelen - till återförening med Gud. Hela Hans liv - från krubban till graven - har varit en tillrättavisning mot Djävulens beskyllning: Din lag går inte att hålla. Trots att Han var Gud, kom Han hit som människa. Han ställde Sig på vår nivå och mötte de därtill hörande frestelserna, prövningarna och svårigheterna. Han mötte det i Guds kraft - och vann! 22
Nyckeln till seger
Och häri ligger nyckeln till seger! Ty vi har blivit lovade att vi kan segra såsom Han segrade. Vi kan också vinna seger över varje frestelse som möter oss, och "är utan fläck vid vår Herre Jesu Kristi ankomst" 23, som Paulus uttrycker det. Vi kan nå de otroligaste höjder och leva i ständig seger! Vi kan hålla Guds bud, och härigenom vara fria ifrån synden som binder oss i sina länkar. Men om vi försöker detta själva - bara i vår egen kraft - får vi snart ge upp och inse att dessa krav är omöjliga att leva upp till. För det är alldeles hopplöst! Det säger Paulus också till oss av egen erfarenhet. 24 Lyckligtvis finns det en lösning. "Jag förmår allt i Kristus, Han som styrker mig" 25, fortsätter Paulus. Gud har outtömliga krafter till förfogande, och om vi är villiga att samarbeta med Honom, finns det inga gränser för hur högt vi kan nå. Då förmår vi möta hot om fattigdom och död. Man kan skratta åt , håna eller smickra oss - likväl kommer vi att hålla fast vid tron. Vi orkar då hålla upp Guds bud mitt under en tid med laglöshet och gudsförakt. Vi kan ingå i den segrande gruppen som Johannes beskriver så här: "I detta visar sig de heligas uthållighet: de håller fast vid Guds bud och tron på Jesus.'" 26
Vennlig hilsen Silvia Pel, Stiftelsen Levende Vann
Källhänvisningar
1. Upp. 13:1-2
2. Upp. 1:1
3. Dan. 7:23
4. Upp. 17:15
5. Dan. 3
6. Dan. 6:15
7. D'Aubiginè 6, kap. 9
8. Från De Lutherske Bekjennelseskriftene, /LS: Rätt titel?/ norsk utg., 1957, s. 539
9. Info från Jesuiternas GC 34 (Dekret 5). Http-adr.: web.lemoyne.edu/bucko/c34_indx.html /LS: inget www i adressen? Ange, när (datum) Ni besökte sidan och kontrollera, att den fortfarande är tillgänglig; det underlättar för läsaren/
10. Katolsk uppslagsbok "Ecclesiastical Dictionary", av Ferrari, under artikeln "påven"
11. Boken "Bibelen har Rett og får Rett", av Nicholas Dworrostroff, s. 118-119
12. Congressional Record, USA, 15. Febr., 1913, s. 3215-3216
13. Böckerna "Ved Tidehverv", av T.S. Valen, s. 119, 120 och "Bibelen har Rett og får Rett", av Nicholas Dworrostroff, s. 150-151
14. Joh. 15:26-27; 16:5-15
15. Dan. 7:25
16. Hes. 20:12, 20
17. H.F. Thomas, kansler åt kardinal Gibbons, i brev till J.F. Snyder den 11. Nov., 1895 /LS: Lennart Wiberg anger denna källa i sitt flygblad. Kanske han kan ange en bok med detta citat?/
18. Joh. 1:29
19. Upp. 14:9-11; 21:8
20. Jes. 14:12-15; Hes. 28:12-19; Upp. 12:7-9
21. Rom. 6:23
22. Hebr. 2:14-18; 4:15-16; Joh. 5:19, 30; 14:10-12
23. 1 Petr. 2:21-25; 1 Kor. 10:13; 1 Tess. 5:23
24. Matt. 5:48; 1 Joh. 3:4-9; 5:1-5; Fil. 2:13-15; Rom. 6:17-23; 8:1-9; 7:18
25. Fil. 4:13, norska Bibeln
26. Rom. 8:37-39; Kol. 1:27-29; Upp. 14:12
[Gå tilbaka till första sidan!]