Reformfördraget –

en stilla Ockupation

Den 13. December, 2008 undertecknade ministrarna i EU den nya EU-grundlagen. EU-ledarna gjorde ett skickligt drag. De sade, att den nya EU-grundlagen inte skulle godkännas i egenskap av grundlag, utan i form av en överenskommelse (treaty). På så vis bestämde EU-ledarna själva, huruvida de skulle godta EU-grundlagen/överenskommelsen. Därmed slapp de, att inhämta folkets röst och samtycke. Det var statsministern i varje land, som undertecknade urkunden. Detta var ett svek mot folken. Det borde ha varit självklart, att folken skulle fått vara med om att godta eller förkasta detta synnerligen viktiga och omfattande dokument.

Hittills har EU haft fem traktater, nämligen

1. The European Communities’ Act, 1972.

2. Den Europeiska Enhetsakten, 1986.

3. Maastrichtfördraget, 1992.

4. Amsterdamfördraget, 1997.

5. Nicefördraget, 2001. EU-ledarna har gjort ytterligare ett smart drag.

Nu har man strukit de tidigare fördragen, innefattande undantagen som vissa länder hade i regelverket, och ersatt dem med Reformöverenskommelsen, och en annan överenskommelse, som heter The Treaty on the Functioning of the European Union. Tillsammans utgör dessa två Unionens grundval (Artikel 39). Sammantagna är de två överenskommelserna (The Treaties) mycket mer omfattande, än de föregående fem fördragen, och folken har alltså inte tillfrågats, om de vill ha det nya, digra fördraget eller ej. Medlemsländerna ges heller inga undantag i den nya traktaten. Nu ser vi, hur makteliten i Brüssel fullständigt kör över och styr ovan huvudet på folken. Folk och länder mister sin självständighet och frihet. All makt läggs under Brüssel – den samlas i maktelitens händer där. Den enskilde i de olika medlemsländerna har inte längre något att säga till om. Man har mist sin frihet och medbestämmanderätt. Nu är man alldeles underställd Romfördraget plus omkring 80 000 EU-lagar, som binder dem till händer och fötter.

Vi har sett utvecklingen inom EU. Det hela började som en stål- och kolunion, ett ekonomiskt förbund mellan några få länder, år 1957. Sedan blev det en politisk skapelse, EG, med lagstiftande, verkställande och dömande statsmakt, och nu har vi fått en union, den Europeiska Unionen, där all makt flyttats till Brüssel.
Nu skall vi betrakta, vad den nya överenskommelsen går ut på – kortfattat. Innehållet är ungefär samma som i den nedröstade EU-grundlagen, som icke godtogs i Frankrike och Nederländerna. Nu har eliten i Brüssel bara flyttat några paragrafer i den tidigare föreslagna EU-grundlagen framåt och några andra bakåt, samt gjort ett fåtal ändringar, och så har man bara gett den ett nytt namn.

1. Byråkraterna i Brüssel önskar färre personer i Kommissionen. Efterhand skall det bli 14, i stället för 27. Nu gäller en rotationsordning mellan länderna. På så vis får inte alla länder ha sina kommissionärer där hela tiden. Därmed får de mindre inflytande och medbestämmande: Tyskland har för närvarande 96 röster i Ministerrådet, mot Danmarks 13. I Parlamentet har jämförelsetalet Tyskland-Danmark ökat från 5:1 till 15:1 efter Lisboatraktaten. Var och en kan själv se, hur skev fördelningen och inflytandet är i EU:s beslutande organ (TEU 9d).

2. EU skall ha gemensam Utrikesminister och President. De får stor makt och inflytande. Ministerrådet skall hädanefter ledas av en statsminister, som nu får rätt att sparka ministrar (TEU 9d).

3. EU:s Reformtraktat kommer att överföra mera makt från medlemsländerna till EU-organen. Självständigheten försvagas. EU-lagarna kommer att gå före medlemsländernas egna lagar (TEU 1, 5, 15, 32, 41 + TFEU 2, 188, 190 + tillägg till traktaten om EU:s funktion, Artikel 27).

4. EU vill, att medlemsstaterna skall bidra till en gemensam EU-armé. EU-soldaterna och medlemsländerna måste vara lojala mot EU-hären (TEU 11-15-27). Medlemsländerna rustar ned och EU rustar upp. EU skall även ha militärmakten i Europa.

5. EUROPOL, EU-polisen, skall också den tala med en stämma. Viktiga saker skall samordnas från Brüssel och Europol, och de enskilda ländernas polis skall samverka med Europol (TEU 15 + 17, TFEU 2, 69). Europol och EU-hären kan också operera inne på medlemsländernas områden.

6. EU skall ha en ekonomisk union och likadan penningpolitik, och myntenheten är EURO (TEU 3.4, TFEU 3c).

7. EU skall ha sin egen centralbank (TEU 9.1). EU kommer att styra penning- och räntepolitiken.

8. Länder, som vill utträda ur EU, måste ansöka om detta. Därefter skall man förhandla om villkoren för utträdet. Avtalet om utträde antas av EU med kvalificerat flertal (TEU 35). I fall ett land tänker lämna Unionen, är det inte som vissa tror att det bara kan säga "hej då" och så är det fritt igen.

9. EU skall ha gemensam fiske- och jordbrukspolitik, samt ha kontroll över/förvalta de biologiska tillgångarna till havs (TFEU 4d).

10. EU skall ha gemensam handelspolitik (TFEU 3e) och ingå gemensamma, internationella överenskommelser (RT 10a, 10b, TFEU 3.2). Själva kärnan i bestämmelserna är Artikel 32 i traktaten, där EU blivit juridisk person med rätt, att träffa internationella överenskommelser med andra stater. EG har försvunnit, men det har också medlemsstaterna. Detta kommer att leda till, att Danmark och andra EU-medlemsstater närmast upphör i det internationella samfundet. Hädanefter är det EU, som man skall förhandla med.

11. I Lisboatraktaten är det föga, som påminner om mellanstatliga avtal. EU beslutar om nya eller ändrade behörigheter för sig självt, inom ramen för de egna organen. Förslagen framställs i EU, behandlas och beslutas om där. EU är som en skuta, vars kurs ständigt ändras. Därför kan de också ändra detta EU-fördrag i framtiden, såsom vi sett hela tiden. Därmed flyttas allt mer makt till Brüssel (TEU 33, TFEU 3-30.6).

12. EU skall bekämpa det man kallar för rasism och vidta nödvändiga åtgärder, för att hejda sådana personer, som man anser bedriver diskriminering av andra på grund av kön, ras, religion eller tro (TFEU 17a). Hur skall man då kunna förkunna "Lämna Babylon, mitt folk" (Uppenbarelseboken 18:4) – utan att bli gripen av polisen? Vart tog yttrande- och tryckfriheten vägen?

13. EU kommer att samordna ekonomin. Skall skattemedlen stegvis överföras till Brüssel, så att man där också skall disponera över de pengarna (TFEU 3-30.6)?

14. Medlemsstaterna skall årligen betala jättelika belopp till EU, bara för att få vara medlemmar. När medlemsländerna godtar en dylik ordning, liknar de en sköka, som betalar för att man skall hora med henne (Hesekiel 16:33-34).

15. Såvida inte ett EU-land inför EU-lagarna inom fastsatt tid, utdelas det en varning/rapport, och om det inte hjälper, kan landet straffas. Vad för slags samarbete och kärlek till nästan är det (TFEU 104)?

16. EU skall styras enligt subsidiarititetsprincipen. Samma mönster finns inom Katolska Kyrkan (KK:s Katekes, s. 470, norsk utgåva). Om man inte enas om en fråga på lokalplanet, och ärendet vandrar uppåt i systemet, måste man slutligen rätta sig efter EU-reglerna (TEU 5.1-4).

17. EU skall kunna fatta beslut på 68 områden, där medlemsländerna hittills haft vetorätt.

Nå, detta är bara några få punkter, som vi anser vara viktiga. När EU i praktiken börjar att omsätta detta enorma regelverk, som nu finns inom Unionen, först då kommer EU-medborgarna att känna in på bara skinnet, vad detta katolskt präglade regelverk går ut på, och detta regelverk kommer att börja gälla omedelbart efter det att de sista medlemsländernas företrädare undertecknat Lisboareformfördraget (40.2). Detta väldigt omfattande regelverk + alla övriga 80 000 EU-lagar binder medborgarna till händer och fötter. Nästan allt skall vara gemensamt, och om man går sina egna vägar, blir man snart ansedd som upprorsmakare, psykopat, infekterad blindtarm, osv. Kom ihåg, att EU:s valspråk lyder: "Europa, många språk, men en röst". Man skall tala med en röst både på det politiska, ekonomiska, militära och religiösa området. Det nya Lisboafördraget (Reformtraktaten) är i linje med detta valspråk, och alla borde inse att samtliga EU-medborgare blir fullständigt överkörda i detta byråkratiska överförmynderisystem. Överenskommelsen "Reformfördraget" benämns "Det Öppna Europa". I stället blir det ett ovanifrån styrt och övervakande Europa. Fördraget betecknas som en överenskommelse, som skall skapa fred och frihet, men fred, frihet och öppenhet skapas icke genom ett massivt regelverk, som binder oss till händer och fötter. Det blir tvång, förtryck och konflikter, inte fred och frihet.

Det var katoliker, som lade grunden till det, som i dag går under namnet den Europeiska Unionen. Starka katolska politiker utgjorde stöttepelare vid EU:s tillkomst, exempelvis Jean Monnet, Robert Schuman, Konrad Adenauer, Alcide de Gaspari, Joseph H. Retinger, m.fl.

Katolska Kyrkan har alltid velat bruka staten som medhjälpare, för att samla Europa under sina vingar. Genom den Europeiska Unionen har de förenat den politiska makten med sina grundsatser, och genom den samkyrkliga rörelsen har de samlat de skilda kyrkosamfunden under sina vingar. Vi vill bevara den protestantiska friheten, men EU erbjuder något helt annat.

Katolska Kyrkan praktiskt taget kommenderar sina medlemmar att delta i det politiska livet, och det med en särskild avsikt: "Alla katoliker bör bli aktiva element i det dagliga politiska livet i landet där de bor. Alla katoliker bör utöva sin makt för att bidra till att nationens grundlagar formas enligt den Sanna Kyrkans principer" (påve Leo XIII, herdebrev från 1890).

Vi skall nu se på följande katolska citat angående kyrkans makt:
"Den romerska kyrkan är monarkin som står över alla riken, precis som sinnet och själen förhåller sig till kroppen, eller som Gud till världen. Därför måste den romerska kyrkan inte bara ha andlig makt, utan också den högsta världsliga makten" (påve Leo XIII, herdebrev från 1879). Påve Gregorius upprepade denna uppfattning, då han sade: "Kyrkans makt står över statsmakten." Dr. G. F. van Schulte, professor i kyrkorätt, tillkännagav: "All världslig makt är av ondo, och måste därför underställas påven" (T. W. Callaway: Romanism vs. Americanism, s. 120).

Dessa uttalanden gör det klart och entydigt, att den politiska kyrkan eftersträvar kontroll över regeringar och statsmakter. Katolska Kyrkan arbetar utifrån uppfattningen, som är formulerad i det latinska uttrycket "de jure divino" – dvs. kyrkan har en helig rätt, att härska över hela världen, alla makter och alla människor. Den hävdar sig ha mottagit denna rätt från Gud Själv, och tänker använda alla medel för att uppnå målet – globalt herravälde.
Dr. Brorson, som var en erkänd katolsk auktoritet, skrev: "Påven har rätt att avsätta varje härskare, när det behövs för den andliga ordningens bästa… den makt som utövades av Kyrkan under Medeltiden var ej stulen, den saknade härskarnas och folkets samtycke, men kom och kommer från den heliga rätten, och den som motstår denna, gör uppror mot konungarnas konung och herrarnas herre" (Catholic Review, Juni, 1851).

Även om detta skrevs för länge sedan, säger kyrkan om sig själv att den aldrig ändras. Och dr. Bronson bekräftar denna hållning så här: "Det som kyrkan har gjort, det som den öppet eller hemligt har stöttat i lidna tider, är exakt vad den kommer att göra, och öppet eller hemligt stötta, i framtiden, i fall samma omständigheter inträffar" (Catholic Review, Januari, 1854).

Vi skall få se, att allt slags uppror mot denna makt i ändens tid och allt bristande erkännande av kyrkans makt, även genom EU, kommer att straffas på ett eller annat sätt. Detta bekräftar Bibeln, bl.a. i Uppenbarelseboken 13:7, 15. Vi har inte lång tid på oss, att i frihet förmedla ändtidsbudskapet från Uppenbarelseboken 14:6-12 och 18:1-4 till världen, innan hatlagen (The Hate Crimes Bill), andra kontrollerande lagar och förföljelser mot Guds trofasta folk på allvar börjar att verka världen över (TFEU 17a).

Det är också intressant att se, att Europarådet uppfordrar alla skolor i Europa till att inte undervisa om skapelsen utifrån Bibeln. De menar, att skapelsetro är ett hot mot evolutionsläran och de mänskliga rättigheterna. (Den norska tidningen Dagen, 13.10.07). Varför är de så rädda för skapelseberättelsen? Jo, för att den visar, vem som är Skaparen, vem vi skall tillbedja och lyda. Skapelseberättelsen i Bibeln anger också, att Gud skapade på sex dagar och vilade på den sjunde dagen, Sabbaten. De är rädda för, att folk skall upptäcka att Söndagen är Bibelns första veckodag, en obiblisk vilodag. Men globalisterna, innefattande Vatikanen, kommer att införa gemensamma religiösa regler och upphöja Söndagen som vilodag genom lag. Då kommer de att införa "vilddjurets märke", som Bibeln säger kommer att genomföras strax före Jesu återkomst (Uppenbarelseboken 13:11-17; 14:9-12). Härigenom kommer trosfriheten att inskränkas, vilket också är ett tecken på den yttersta tiden (Uppenbarelseboken 13:15-17).

Vi vill till sist klargöra för alla EU-medborgare, att de nu står under katolskt styre, ekonomiskt, politiskt, religiöst och militärt! Men vi borde stå under Guds styre. Eliten i Brüssel har nu visat, att de står för andra värden, än Kristus gör. Kristus uppträdde som tjänare och medmänniska, medan ledarna i EU allt mera blir härskare. Kristus hade ingenstans, där Han kunde vila huvudet, men makteliten i Brüssel och påven uppvisar en prakt och ett överdåd samt penningbruk, som gör dem till upphöjda potentater. De mjölkar folken på pengar, för att ha det gott själva, medan stora delar av mänskligheten tvingas att leva i fattigdom. Skillnaden mellan fattig och rik växer hela tiden. De stora och starka företagen pressar ut de små, genom att hänsynslöst utnyttja den fria konkurrensen. Här är det något, som inte stämmer. Enskilda länder tillåts heller inte att utvecklas enligt sin egenart, när de har EU-reglerna över sig som en tvångströja. Fred och frihet skapas inte på detta sätt. Det innebär träldom för dem, som vill leva annorlunda, än EU-förmynderiet medger. Vi kan inte fatta, att politikerna i de respektive medlemsländerna inte respekterar att deras egna länder skall vara fria, självständiga och oavhängiga riken. Ledarna är på kollisionskurs med folken och ländernas Grundlagar. Men vi skall också veta, att man i dag sällan får en politisk toppbefattning, utan att vara med i en eller annan hemlig sammanslutning. De arbetar mot samma mål, nämligen inflytande, makt, europeisk och internationell enhet samt världsherravälde. Detta är okänt för folken delvis beroende på, att de stora mediekanalerna lägger ut dimridåer eller döljer för folken, vad som faktiskt sker.

Vi ser nu, att Bibelns förutsägelser om den yttersta tiden går i uppfyllelse. Världens länder samlar sig. Det står skrivet, att de behärskas av en tanke, och sin makt och kraft ger de åt påvemakten (vilddjuret). Det står skrivet, hur eniga de kommer att vara om, att åstadkomma globalt styrande, en Ny Världsordning. Men det står även skrivet, att det är dessa (världens samlade fördärvskrafter), som strider mot Lammet (en bild på Kristus). Det är Kristus och de, som ställer sig på Hans sida, som kommer att segra i den sista striden. Läs Uppenbarelseboken 17:12-14; 15:2.

Käre vän! Vi önskar eliten i Brüssel allt gott. Vi önskar, att de måtte inse och rätta sig efter sanningen, ödmjuka sig, erkänna sin synd och ta emot frälsningen i Jesus Kristus. Det är den vägen, som vi alla måste gå. Dock kommer det endast att bli en liten skara trofasta kristna. Dessa kommer – i Guds kraft och med Guds nåd – att vara Honom trogna. De kommer att hålla Guds bud och ha Jesu tro, enligt Uppenbarelseboken 14:12. Låt oss följa Kristus, Han gav ju allt, för att vi alla skulle få evigt liv – Johannesevangeliet 3:16.